Så är man hemma. En miljon saker att göra och varje vaken minut går till att läsa kurslitteratur, men det är okej. Gud vilket fint sverige man kom hem till. Sommaren har ju nästan kommit? Träden är gröna , likaså gräsmattorna, blommorna blommar och det doftar ljuvligt. Jag älskar det. Valborg kommer snart och jag ser fram emot det något enormt, jag ska umgås med vänner och kommer även att ha lämnat in en stor uppgift då så det känns ljust. Jag har länge haft problem med mina ambitioner, de har liksom varit så långt bort att de ibland kännts som att jag aldrig kommer få tillbaka de. Och ett liv utan några som helst ambitioner blir ganska innehållslöst. Det är ju först när man åstakommer något man länge kämpat med som man känner den där totala lyckan, finns lycka i mycket annat med men ni förstår mig tror jag. Jag saknar dendär stoltheten när man fick högsta betyg på en uppsats man slitit som ett djur med, lyckan när man kom in på drömutbildningen. Jag saknar driv. Men jag ska komma tillbaks dit. Jag ska börja prioritera rätt, fokusera, och jobba hårt. 

Önskar er alla en jättefin fortsatt helg!!! Njut av den , och njut av livet. KRAM

För ett år sedan bokade jag och familjen en resa. En resa för att komma bort och läka efter ett väldigt påfrestande år. För två veckor sedan lyfte flyget och nu när jag skriver detta inlägg är det snart dags för hemgång. Under dessa två veckor har jag verkligen blivit påmind om hur tacksam man ska vara över det man faktiskt har. Det är ibland lätt att gräva ner sig i problem och sorger, men man måste titta upp också, se sig omkring, vara tacksam över människorna man delar sin vardag med, vara tacksam över allt man har. Jag hade noll energi när vi åkte hit, både fysiskt och psykiskt. Men här och nu känner jag mig faktiskt lite helare, lite lugnare och lite lyckligare. Allt tar tid, det är ju så. Tid tid tid. Tid att komma över saker, försöka förstå, acceptera. Man måste ge sig själv tid. Och viktigast av allt, aldrig sluta tro på att hur förjävligt något känns, så kommer det, någon gång, någon dag, att bli bättre.

Våren är här!! Solen skiner och det är knoppar och blommor vart man än ser! Gör mig så lycklig. Jag är definitivt en sån där säsongs människa. Avskyr vintern och dör lite med allt annat, men sen på våren, då blommar jag ut i solens strålar, haha, men tror faktiskt inte jag är ensam om att känna så. Vart ekande tomt här i några dagar, jag har haft fullt upp, påbörjade en utbildning i höst på högskolan, snabbt påkommet och jag nästan slängdes in i det. Men det är kul, och jag behöver verkligen något meningsfullt att sysselsätta mig med, annars tappar jag fotfästet. Allting går i ett väldigt tempo, men jag springer gladeligen med, för jag vet att jag springer åt rätt håll, då gör det inget att jag får kipa efter luft då och då, kämpa mig upp i de branta backarna med mjölksyra i benen, för jag vet, att det är rätt, och att det kommer att bli så bra.