Usch. Jag är så trött på den ständiga ångesten över att vara någon. Lyckas. Bli någon. Bli något. Det verkar så viktigt. Som att det är det allt går ut på. Vi tävlar i ett rece jämt och ständigt, vem är bäst vem är sämst. Vem är vackrast, vem är smartast, framgångrikast? Mitt i allt tappar vi bort oss själva. Jagandes efter att passa in i samhällets opassbara norm. 

Lever och dör och undrar varför varför

Hoppas på svar från samma himmel

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Hej på er! Hoppas ni haft en fin onsdag! Visst känns det som fredag? Underbart ju. Själv har jag haft en riktigt bra dag. Solen har skinit och jag har haft en riktigt givande dag på jobbet efter en tids frånvaro. Behöver komma tillbaka till rutiner, ...

Jag går sönder lite varje gång. Varje gång den kommer närmare så förstår jag hur långt bort den är. Rimligt? Nej, kanske inte. Kanske är det bara rimligt för mig. Bara jag som förstår. Det svider till i hela kroppen när någon visar minsta intresse. J...

Så är man hemma. En miljon saker att göra och varje vaken minut går till att läsa kurslitteratur, men det är okej. Gud vilket fint sverige man kom hem till. Sommaren har ju nästan kommit? Träden är gröna , likaså gräsmattorna, blommorna blommar och d...

För ett år sedan bokade jag och familjen en resa. En resa för att komma bort och läka efter ett väldigt påfrestande år. För två veckor sedan lyfte flyget och nu när jag skriver detta inlägg är det snart dags för hemgång. Under dessa två veckor har ja...